(2017) Stipendierapport (Katarina Andersson) – Steg 3-kursen i Ekokardiografi

Jag tackar RUD för stipendiet som gav mig möjlighet att få vara med på dessa givande föreläsningar i Tylösand.

Dag 1

Dagen började med fall med Ulf Thilén. Han berättade att han återanvänder några fall då fallen börjar ta slut.

Fall som vi gick bla igenom var:

  • ASD av Sinus venouos typ; 10-15% av alla ASD är av denna typ. Använd kontrast eko där man då får en rejäl övergång till vänster förmak. Behandling är kirurgi.
  • Ductus arteriosus; 10% av alla medfödda hjärtfel är ductus. Där man får volymsbelastad vänster kammare, vänster förmak, arteria pulmonalis och generös aorta ascendens. Dessa behandlas med kateterburen behandling/slutning. Detta tar ca i timme i vaket tillstånd.
  • Alcapa; vänster kranskärl avgår från pulmoalis. Höger kranskärl är stort. Dessa kan utveckla framväggsinfarkt och hjärtsvikt som barn.
  • Takusubo; Apex och basal var det hygglig rörlighet. Endast mid var påverkat. 40% av alla takusubo har inget apikalt engagemang. EF hade förbättrats en dag senare.
  • En påminnelse vi fick var att köra färgdoppler med lång smal färgbox. Inte skala av färgboxen så man missar något. Händer inget med upplösningen. Däremot får man dålig upplösning med en bred färgbox Denna patient hade en infarkt VSD med flöde i apex. Detta missades vid första EKO:t. 2 dagar senare gjordes ett nytt EKO och då såg man detta.

Nästa föreläsare var Magnus Dencker som pratade om aortainsufficienser vad som orsakar dessa och vilka möjligheter man har att mäta dess. Man ska titta på roten och klaffarna för att se vad som orsakar insufficiensen. En aortadilatation behöver inte ge något läckage. En bicuspid aortaklaff är den vanligaste medfödda orsaken. Klaffen slits snabbt och det leder till aortastenos och aortainsufficienser. Vid bedömning av aortainsufficiens ska man titta på bredden och arean. Längden på aortainsufficiensen är ett dålig mått.

Finns det en PISA boll är det en insufficiens av betydelse. Ingen PISA boll innebär en lindrig insufficiens. Genom att titta på gråskalan är inte längre något mått att använda då maskinerna är bra nuförtiden. P ½ blir mindre patologisk om man har haft en AI under en längre tid. EROA är ett osäkert mått speciellt vid excentriska och multipla jetar. Raka jetar och stora AI då funkar det bäst. Vid akut AI behöver man ej få reversering i arcus aorta (PW aorta descendens) eller dilatation av vänster kammare, tar tid för dilatation.

Rasmus Mögelvang föreläste bla om hur man uppskattar höger förmakstryck. Detta gör man utifrån VCI. Storlek på VCI mäts precis vid inflödet. Använd ej m-mode. Titta på kärlet i två plan. En pulsad doppler i levervener ger en skillnad i systolisk och diastolisk flöde vid höga tryck i höger förmak. Får man en E/é kvot på höger sida på mer än 6 talar det för högt tryck i höger förmak.

Nästa på tur efter en god lunch var Ellen Ostenfeld som pratade om aortapati och aortaklaffen sett med andra modaliteter. Tex vid frågeställningen dissektion där vi kan missa information. Ser man en dissektion på Ekot är det bra men ser man inget vet man ej säkert. Då behövs en CT eller MR. Vid aneurysm är det viktigt att använda samma metod om man ska göra undersökningen igen för att kunna jämföra värden. Med MR kan man få exakta flöden på aortainsufficiens storlek. Man kan se bicuspid aortaklaff, mäta olika shuntar och flöden.

Efter ett skönt bad var det dags för dagens sista föreläsning. Ulf Thilén föreläste om icke-valvulära vä-sidiga obstruktioner.

Kvällen avslutades med ett booty pass och sen en trevlig middag.

Dag 2

Lite träningsvärk efter gårdagens pass. Efter en god frukost började Odd Beck-Hansen prata om aortastenos. Det grundläggande, mest robusta och viktigaste parametern är hastigheten/gradient i jeten. Man propagerar för att använda max hastighet vid bedömning och att ange detta i svaret. AVA beräkning kan användas men var kritisk och vägra ibland. Man ska vara kritisk då det finns felkällor och att aortastenosen kan under och överskattas.

Felkällor kan vara:

  • Vinkelfel, undersökt patient i höger sidoläge med penndoppler. Var dock inte många av oss på föreläsningen som använder denna metod.
  • Artefakter; använd svephastighet 100 mm/s vilket gör att man ser bättre och det är viktigt att skägga av.
  • LVOT; dock svårt att mäta LVOT. Var ska man mäta. Kan vara svårt vid en förkalkad klaff och dåliga bilder.

Dobutamin EKO kan skilja en äkta tät stenos ifrån en pseudotät när EF är mindre än 50%.

Carl Meurling berättar om aortan och dess anatomi och uppbyggnad. För att sedan berätta om aortasjukdomar som aortadilatation, aortadissektion, intramurala hematom och plaque i aorta descendens.

Johan Sjögren föreläste om thoraxkirurgi vid aortaklaffsjukdom. Vi fick en snabbkurs i hjärtkirurgi. Han berättade att kirurgi är en säker behandling men att det finns risker. Efter operation ser man lägre gradient, ökad utflödesarea, regress av hypertrofi och bättre EF. Majoriteten av dagens proteser är biologiska (80%). Orsaken till detta är att man vill slippa waran, proteserna har längre hållbarhet och att patienterna man opererar är äldre. Så klart måste man byta protesen hos yngre, de förkalkas snabbare. Nackdelar med biologiska klaffar är att de förkalkas efter hand och de kräver reoperation. Fördelen är att man slipper waran. Fördelen med de mekaniska är att de håller hur länge som helst men dessa patienter kräver waran. Han berättade om att man jobbar för att minska invasiviteten på dessa patienter med ministernotomi.

Shemy Carasso höll sedan två föreläsningar: ”3D echo evolution from Swiss cheese to modeling for intervention design and guidance” och ”Principles and practical mechanical imaging from research to guidelines”.

Dagens sista föreläsning med fall om insufficienser stod Sinsia Gao för. Där hon emellan fallen visade på hur svårt det är att gradera insufficienser och att mäta dessa. Att det saknas en golden standard att jämföra med.

Kvällen avslutads med en god middag, underhållning och disco i Leifs lounge.

Dag 3

Carl Meurling började dagen med en föreläsning om coronaranomalier. Symtom man ser hos dessa unga patienter är bröstsmärta, syncope och arytmier. Det vanliga är att vi inte hittar något avvikande på EKG:t och arbetsprovet och inte heller på ultraljudet om vi inte letar. Men letar vi så hittar vi 95% av fallen. Vid fortsatt oklarhet utförs CT, MRT eller coronarangio. Han visade några fall med avvikande coronarkärl och var dessa syns på UKG samt olika typer av kirurgisk behandling.

Sist ut var Morten Kraen med fall. Han fokuserade på när det är svårt med eko kan MR vara till hjälp. Att vid frågeställningen myokardit kan allt se normalt ut på ekot men görs en MR, där endokardiet syns väldigt tydligt, kan man se ödem i hjärtmuskulaturen. Han visade att MR kan vara behjälplig när man ska diagnostisera tromber/tumörer. MR används för diagnostisera HCM, amyloidos och sarcoidos. Om sjukhuset inte har tillgång till MR kan man vid amyloidos göra ett fattigmans MR. Då tittar man på EKG:t som inte ska ha några tecken till hypertrofi men man finner ingen hypertrofi på EKO:t och ibland kan man se low voltage. Om patient uppvisar detta ska man fundera på om det kan vara amyloidos.

Förutom dessa fantastiska föreläsningar fick vi information från Equalis och Krucom AB.

Tack för trevlig, välordnad, lärorik kurs!
Mycket information att ta med hem till kollegerna.

Katarina Andersson, Leg. Biomedicinsk analytiker
Ystad Lasarett

Log in with your credentials

Forgot your details?