Stipendierapport 2019 (Sarah Smith)

Stipendierapport från Ekokardiografi steg 3, Tylösand, 27-29 mars 2019

Jag, Sarah Smith, biomedicinsk analytiker på medicinmottagningen i Trelleborg åkte tillsammans med min man och vår 2 månader gamla dotter för att delta på den omtalade steg 3 EKO-kursen i Tylösand som anordnas av RUD (Riksföreningen inom ultraljudsdiagnostik). Detta efter att tacksamt ha fått ta emot ett stipendium från RUD.

Det var under lite speciella former jag begav mig iväg då jag inte jobbat på 2 månader och inte heller skulle komma att jobba på minst 10 månader framåt i tiden. I vanliga fall när man är iväg på kurs så vill man hem till sin arbetsplats och applicera allt nytt man lärt sig teoretiskt, praktiskt. Likaså var jag något splittrad under dessa tre dagar då jag hade med mig min 2 månaders dotter som jag sprang och ammade mellan föreläsningarna. Trots detta tycker jag att föreläsningarna under dessa dagar var otroligt intressanta och innehållsrika och en stor fördel är pärmen med allas föreläsningar som envar fick att behålla och som jag nu när jag så smått ska börja jobba igen kan gå tillbaka till för att fräscha upp det som under dessa månader ”glömt bort” eller inte riktigt haft i tankarna när dagarna varit fyllda med ”hemmasysslor”.

Den första föreläsningen hölls av Ulf Thilén och handlade om GUCH. Ett väldigt omfattande ämne med många olika typer av medfödda hjärtfel vilket gjorde det tight med tid att avhandla det på en timme. I Sverige lever fler än 40000 personer med medfödda hjärtfel och de vanligaste är shuntvitier och de mindre vanliga är de cyanotiska hjärtfelen. Viktigt att veta är att de flesta operationer inte är kurativa utan korrigerande dock så har överlevnaden för denna patientgrupp ökat. En sak som Ulf påpekade är viktig att tänka på när det gäller Ekokardiografi på GUCH patienter är att det är förändringen som är viktigast och inte de absoluta måtten!

Nästa föreläsning handlade om mitralisstenos och hölls av Eva Nylander. Eva påpekar att det är viktigt att ange hjärtfrekvensen i svaret då den har betydelse för medeltrycksskillnaden samt att man vid förmaksflimmer ska mäta på flera olika slag. Bästa metoden för att räkna ut arean är genom att använda kontinuitetsekvationen, dock ska man vara försiktig med att använda sig av tryckhalveringstiden samt att planimetri är svårt. Viktigt är också att ta ställning till mitralisstenosens betydelse för patientens symptom.

Carl Meurling fortsatte dagen med att föreläsa om Pulmonell hypertension och högerhjärtat. Något jag tog med mig härifrån som Carl påpekade är hur känslig högerkammaren är för ökat tryck och hur snabbt det påverkar slagvolymen. En annan sak han påpekade är att det är svårt för oss att beräkna ett medeltryck med hjälp av EKO, där är invasiva metoder bättre. Ytterligare värdefull information att ha med sig i praktiken är att man ska ha i åtanke att patientens BSA samt om de är väldigt vältränade påverkar Vena cava inferiors storlek. Om man ser ett större diastolisk än systoliskt flöde i levervenen med pulsad doppler kan man vara säker på ett högt CVP. Jag lärde mig också att om septum buktar in i systole i vänsterkammare så är det ett tecken på tryckbelastning samt om den buktar in i diastole så är det volymsbelastning. Både TAPSE och TDI kan vara normala trots tydlig PAH, Carl påpekar dock att det är bra att mäta dessa värden ändå eftersom patienten då är sin egen kontroll. För att mäta högerkammarfunktionen är Strain den absolut bästa metoden. Höger förmak mäts bäst i 4-kammarbilden.

Sist på onsdagen behandlade Martin Stagmo ämnet Endokardit. ”Vi kan inte med hjälp av Ekokardiografi ställa diagnosen Endokardit utan Ekokardiografi är en pusselbit för att ställa diagnosen.”

Odd Beck-Hansen började torsdagen med att föreläsa om kardiomyopati. När det gäller patienter med dilaterad kardiomyopati så är det väldigt viktigt att bedöma höger kammarfunktion för högerkammardysfunktion har en negativ prognostisk betydelse. Högerkammarsvikt ger högt CVT och dilatation och om man ser en reducering av TAPSE, RV-strain eller RV-tdi måste det tolkas mot bakgrund av om just högt CVT eller dilatation av höger kammare ses. En reduktion av dessa parametrar kan vid normalt CVT och högerkammarstorlek bero på vänsterkammarsvikt och inte högerkammardysfunktion. Vid hypertrof kardiomyopati ska man mäta myokardiet både i PLAX och SAX. I SAX kan det vara lättare att skilja trabekler från kompakt myokard. Take home message från Odd var att vi inte ska glömma bort parasternal kortaxel vyn, den är viktig både när det gäller att bedöma höger kammares storlek men även för att mäta väggtjocklek.

Efter Odd tog Björn Kornhall tillsammans med Carl Meurling över för att föreläsa om hjärttransplantation och mekaniska hjärtpumpar. Vid svår hjärtsvikt trots optimal medicinering, CRT, CABG, klaffkirurgi etc. så finns det i vissa fall möjlighet till transplantation och i väntan på det finns då möjligheten till pump på vägen ”bridge to transplant”. Dessa fallen är de absolut vanligaste men möjlighet till pump finns också som ”destination therapy” dvs. pump för alltid eller som ”bridge to recovery” dvs. pump tills tillfrisknande. I Sverige lider ca 250000 personer av hjärtsvikt och 60-70 personer får årligen ett nytt hjärta vilket visar att det inte är så många som lämpar sig för detta. Transplantationen ska förväntas öka patientens livslängd och livskvalitet väsentligt för att anses indicerad.

Nästa föreläsning handlade om kardiononkologi och hölls av Eva Maret. Fler och fler överlever sin cancersjukdom men får istället följdsjukdomar som blir kroniska. Hjärtsvikt är den vanligaste komplikationen. Eva menar att det är viktigt att man är bra på den metoden man använder och gärna ha någon form av specialmottagning för dessa patienter med bra rutiner. EKO-svaret påverkar patientens prognos! Alternativa metoder som MR är också av värde.
Rasmus Moglevang fortsatte torsdagen med att föreläsa om Strain. Med fina bilder förklarade Rasmus grunderna för Strain och hur olika strainkurvor samt regionala mönster kan se ut på eyeball-bilderna beroende på sjukdom. Han påpekade att det är den longitudinella rörelsen som först påverkas av sjukdom och därför ska vi fokusera på att mäta den samt att det är den som är lättast att förstå och mäta.

På fredagen föreläste Per Lindqvist om ”det tjocka hjärtat”. En sak som han poängterade var att när det gäller hjärt-amyloidos så är det väldigt viktigt med tidig diagnostik! Skillnaden mellan Amyloidos-patienter och HCM-patienter på EKG är att HCM patienter har hypertrofitecken med höga amplituder medan Amyloidos patienter inte har höga amplituder. Typiska EKO-fynd på Amyloidospatienter är symmetrisk väggförtjockning med låg förtjockningsfraktion i systole, förtjockade AV-klaffsvalv, ökad tjocklek (>5mm) av höger kammares fria vägg, förtjockad förmakseptum samt perikardvätska (sent skede). När det gäller strain ser man lägre strain i de basala delarna och man får en strainbild som kallas ”cherry on top”. Mycket intressant föreläsning!

Detta var allt för mig!

Tack än en gång för stipendiet och äran att få delta på denna välplanerade och lärorika kurs.

Med vänlig hälsning
Sarah Smith, Biomedicinsk analytiker, Trelleborgs lasarett.

Log in with your credentials

Forgot your details?