Stipendierapport 2019 (Matilda Stark)

Stipendierapport från Ekokardiografi steg 3, Tylösand 27 – 29 mars 2019

Jag fick äran att deltaga i RUD´s kurs i ekokardiografi via stipendie från RUD.
Första kursdagen inleddes med Ulf Thilen´s föreläsning i GUCH. Varje år föds 1000 barn med hjärtfel och på grund av förbättrad överlevnad är GUCH en patientgrupp som ökar. Idag finns över 40 000 vuxna med medfött hjärtfel i Sverige och medianåldern är 39 år för kvinnor och 36 år för män. Vi vet inte så mycket än vad som händer med dessa patienter när de blir äldre. Ulf visade oss spännande fall och gick igenom de vanligaste hjärtfelen. Svårt ämne att avhandla på en timma! Take home message var:

Att inte sluta leta för att man hittat ett hjärtfel. Ofta finns det flera!
Förändring är oftast viktigare än det absoluta måttet. Kom ihåg att jämföra med föregående undersökningar.

Därefter var det Eva Nylanders tur att prata om mitralisstenos. Det är viktigt att bedöma vitiet med flera olika mått (var försiktig med tryckhalveringstiden), samt att ta ställning till mitralisstenosens betydelse för patientens symptom. Man rekommenderar att använda 3D för att kartlägga morfologin. I Linköping anges hjärtfrekvensen när man mätt mitralisflödet i svaret, eftersom detta kan påverka medeltryckskillnaden. Bra tips!
Carl Meurling fortsatte dagen med en intressant föreläsning om högerhjärtat och pulmonell hypertension. Han presenterade flera (för mig nya) sätt att uppskatta trycket i lungkretsloppet. Viktigt att komma ihåg att vi endast gör en uppskattning av trycket – och det är svårt! Vi ska inte mäta på dåliga registreringar. Till exempel finns det flera pitfalls vid bedömning av tricuspidalisinsufficiensens maxhastighet – flödesvariation vid arytmi och andning, kammardysfunktion, uttalad tricuspidalisinsufficiens, ASD, anemi och pulmonalisstenos. Även bedömning av av vena cava inferiors diameter och kollabering vid inandning är svårbedömt, det finns andra orsaker än förhöjt centralt ventryck som ger ökad diameter. Rekommendation att använda X-plane vid mätning av diametern eftersom den inte alltid är “perfekt rund”.
Sent på eftermiddagen föreläste Martin Stagmo om endokardit.Vi bör komma ihåg att vi kan inte mikroskopera med ultraljud. Vi kan alltså inte ställa diagnos enbart på ultraljudet, det är dock en viktig pusselbit!
Torsdagens program inleddes med en mycket intressant föreläsning av Odd Beck-Hanssen i ämnet kardiomyopati. Det är viktigt att bedöma höger kammares funktion vid vänsterkammarsvikt, därför att tillkomst av högerkammarsvikt har negativ prognostisk betydelse. Glöm inte bort höger kammare i parasternal kortaxel!

Vid bedömning av höger kammares funktion; titta i första hand på storlek och CVT, sedan mätvariabler som tapse, vävnadsdoppler och strain – reduktion i dessa mätningar måste tolkas mot bedömning av CVT och RV storlek eftersom de även kan vara sänkta vid vänsterkammarsvikt. Tips att titta på vena jugularis i sittande och liggande – för att bedöma CVT (man tittar då med ultraljudet för att se om den kollaberar vid upprätt läge). Vi fick även se några intressanta fall där man missbedömt intraventrikulära septums diameter, det kan vara svårt att mäta och därför rekommenderas att alltid mäta både i parasternal långaxel OCH kortaxel.

Därefter följde en föreläsning om hjärttransplantationer där Björn Kornhall och Carl Meurling varvade information om transplantationsprocessen och visning av fina ultraljudsbilder av transplanterade hjärtan samt olika typer mekaniska pumpar.

Vidare fick vi lyssna på Eva Maret om kardioonkologi, som handlade om biverkning i form av hjärtsvikt orsakat av cancerbehandling (strålning, cytostatika). Hjärtsvikt är den vanligaste komplikationen vid cytostatikabehandling. Viktigt att vara medveten om att EF och strain har stor varians och man bör utvärdera reproducerbarheten på sin arbetsplats. Eva föreslog även att ha ett speciellt team som arbetar med dessa patienter.

Föreläsningen om strain var efterlängtad från mig, och jag blev inte besviken! Vi fick se många bilder och exempel på strainmätningar, samt hur olika sjukdomar ger olika eyaball mönster. Även här fick vi lära oss att enbart ett mått säger inte allt.

Fredagens höjdpunkt (och faktiskt den mest intressanta föreläsningen på hela kursen enligt mig) handlade om det förtjockade hjärtat som hölls av Per Lindqvist från Umeå – numera professor i klinisk fysiologi! Amyloidos innebär en symmetrisk förtjockning med låg kontraktion av myokardiet, låga amplitud på ekg samt en strainbild som kallas cherry on top. Till skillnad mot hypertrof kardiomyopati där myokardiet förtjockas osymmetrisk men en hög kontraktion av myokardiet. På EKG får man höga amplitud. För att ställa diagnosen amyloidos krävs mer än eko. I Umeå har man slutat skriva “hypertrofi” och skriver nu istället väggförtjockning. Vi är bra på att se hypertrofi men behöver bli bättre på att fundera över vad hypertrofin beror på.

Jag vill även nämna eko-jeopardy som var fantastiskt roligt (och klurigt) där vi fick diskutera i grupper.

Jag vill rikta ett stort tack till RUD för stipendiet och för denna kurs i ekokardiografi av mycket hög klass! Proffsiga föreläsare i en fantastisk miljö!

Matilda Stark, BMA, Uppsala

Log in with your credentials

Forgot your details?